Den omdebatterade filmen: kreativ lösning eller inte?

Jag upphörs aldrig att förvånas av hur många frikopplar kreativitet från resultat. En kreativ lösning är en som löser problemet, mer än så är det inte. Att det finns bättre och sämre lösningar är självklart, och visst kan man säga att en bättre lösning är mer kreativ.
Men om en reklam är kreativ eller inte är svårt att se utifrån, det är svårt att bedöma om du inte har bakgrunden. Däremot borde det vara skitlätt att fatta att en lösning som bidragit till en ökning av omsättningen med 17 procent är en bra lösning.

För många verkar det finnas ett antal egenskaper som avgör om en lösning / reklamenhet är kreativ eller inte. Det finns det inte. Det ligger liksom i ekvationen. Tvärtom – sådana egenskaper är väldigt typiskt icke-kreativa, avsedda att skapa en prisvinnande lösning, en lösning som förför en jury. Som kommentaren om att det skulle vara icke-kreativt att använda clip art: ett komplett feltänk. En lösning blir inte mer kreativ bara för att du gör din egen clip art.

Jag är inte alls ensam om dessa åsikter, det framgår tydligt i kommentarerna. Men att diskussionen ens behöver föras förvånar …

Kontaktmannen sammanfattar det egentligen bra. Strävan efter kreativa lösningar handlar om att maximera resultatet av insatsen. Frågan är om Mekonomen faktiskt gör det med sina filmer.

I samma härad:

1. Allt är bättre än pr och reklam
2. I går reklam, pr, design – i dag kommunikation
3. Kreativitet och effekt: så funkar reklam (eller?)

Även om du glömmer den där rösten som viskar om att Wallenberg snackade om statens bankgaranti som skäl, inte reaktionerna, så:

Det var naturligtvis inte i torsdags, eller onsdags, bankens ledning skulle ha vaknat. Bankens ledning borde självklart ha frågat sig på ett långt tidigare stadium om det är rimligt med rejäla – rejäla – löneökningar för ledningen i dagsläget.

SEBs ledning saknar inte kommunikativa färdigheter eller en bra pr-byrå – den saknar helt enkelt moral och kopplingar utanför sitt eget styrelserum. Det är för övrigt något de delar med AMF och stora delar av näringslivet.

Ledningsgrupperna själva kanske tycker sig väldigt listiga och smarta när det kommer till att belöna sig. Har det gått bra det senaste året, då är det ersättning för ett bra jobb. Har det gått dåligt, ja då är belöningen plötsligt ett incitament till att göra ett bättre jobb nästa år.

Problemet för ledningsgrupperna är att kunderna har hjärna. Vi ser gång efter gång detta hända,  hur de som förespråkar kompetens- och resultatbaserade ersättningar (något jag tycker är bra), aldrig, aldrig aldrig betalar för sina misstag när det går dåligt. Visst händer det att en vd får gå, men jämförelsevis sällan.

Så vi fattar. Det handlar inte om kompetens eller resultat. Det handlar om att sno åt sig så mycket som möjligt medan man kan. På vår bekostnad.

Ska det vara så jäkla svårt att fatta?

I samma härad:

1. Här klampar Virgin fel
2. Sollenberg har rätt – men konstigt att det behöver sägas
3. Har du jobbat bort kreativiteten ännu?