Back to böcker #blogg100

25 Jan

Jag har börjat läsa böcker igen. Skönlitteratur, alltså – såna där böcker man läser för sitt sköna nöjes skull. Kanske.

Förr läste jag mycket. Fram till att jag fyllde 30, från det att jag lärde mig läsa, hann jag med en hel del. Från Tvillingdeckarna och Maria Langs deckargåtor i Skoga, via Ulf Stark och Tolkien till Dostojevskij, Oë och Tove Janson.

De senaste tio åren har det varit skralt på läsarsidan. Högst fem böcker om året har det blivit. Ibland har några av dessa varit totalt bortkastade, som Hypnotisören och annat jag gärna glömmer.

Nu läser jag igen. Hittills sex i år. Och jag är mitt i den sjunde. Vi får väl se hur det går.

Vad jag funderat lite på är vad skönlitteratur egentligen bidrar med. Varför ska jag lägga tid på att läsa sagor, egentligen? Ibland bra, men ganska ofta sådär lite mitt emellan. Inget som får en att kasta sig på tunnelbanan för att hinna hem till fortsatt läsning när arbetsdagen tar slut.

Samtidigt vet jag ganska bra vad poängen är.

Skönlitteratur är facklitteratur. Riktigt bra skönlitterära berättelser, berättar någonting om människan. Det är sådana berättelser som genom sin form och sitt innehåll lyckas förmedla generella och universella insikter om vad, hur och varför människor är. Ofta på ett mycket intressantare, verkligare och trovärdigare sätt än det som normalt kallas “facklitteratur”.
Bra skönlitteratur har funktionen att den lär oss någonting om människan, mänsklig verksamhet eller den värld vi lever i.

Det är inte så många berättelser som faktiskt lyckas med det. Framför allt idag när bokfloden beter sig som en kräksjuk version av Ganges och kastar upp buntvis med böcker av skiftande kvalitet. Från “Brottsligt usel” till “Vedervärdig men uthärdlig”, med ett och annat inslag av “Verklig pärla”.
Och blandat med den rena skönlitteraturen finns kvasifacklitteraturen, böcker med ett innehåll som aspirerar på att vara fakta men oftare är författarens väl valda argumentation för sitt eget perspektiv.

Bra skönlitteratur är inte alltid underhållande att läsa. Men den förändrar alltid ens liv lite grann, åtminstone för en tid.

Därför är det fortfarande värt att läsa.