Fyra reklam-strategier ur Så mycket bättre

14 Mar

TV4:s Så mycket bättre som visades i början av hösten blev en oförutsedd succé. Nu, såhär några månader senare, är det intressant att titta på hur fyra av de deltagande artisterna har utnyttjat uppmärksamheten programmet gav.

Det finns fyra olika, tydliga strategier, med en representant för vardera strategin. Strategierna representeras av Christer Sandelin, Petter, Tomas DiLeva och Petra September Marklund. (Möjligtvis kan man hitta också en femte strategi, med arbetsnamnet Duck & Cover, som Lill-Babs och Lasse Berghagen valt.) (Möjligen kan man också diskutera om tre av strategierna egentligen är några strategier. Men låt oss låtsas att de är det.)

Strategierna kan betraktas med bakgrund mot hur framträdande de olika personerna var i själva serien. Enligt min uppfattning, tog de deltagande plats såhär i själva programmen, från mest till minst:

  1. Petter
  2. Plura
  3. Lasse Berghagen
  4. Christer
  5. September
  6. Lill-Babs
  7. DiLeva

I medierapporteringen såg det däremot annorlunda ut, ett resultat av strategi. Så, här är strategierna.

 

Christer Sandelin: Ur hand i mun.

Att Christer Sandelin ens var med i programmet förvånar fortfarande. I efterhand tycker jag att det var en lyckad casting eftersom Sandelin helt klart agerade orosmoment och tillförde en del energi. Kanske visste casting-folket det, men att plocka in en pop-snubbe som inte kan sjunga var ett … udda grepp.

Det tyckte nog Sandelin också. Men han insåg snabbt, när programmet väl började sändas, att han hamnat i ett guldläge. Plötsligt var han en av sju i sensommarens stora snackis, ett program som fick stor uppmärksamhet.
Han valde strategin Ur hand i mun, eller om man ska vara positiv, Smid medan järnet är varmt. Och traskade direkt till kvällstidningarna och började rulla upp både sin egen trasiga historia och lite bakom kulisserna-gnabb från själva programmet.

Det kortsiktiga resultatet för Sandelin var positivt, om uppmärksamhet/kännedom är målet. Han blev en snackis på flera sätt. Långsiktigt verkar det ha varit förödande: trots hajpen kring programmet, har det inte hörts ett knyst från Sandelin sedan serien tog slut.

 

Petter: Proaktiv strategi

Petter gick under programmet från att vara rapparen Petter till att bli folkkäre Petter. Han tog chansen att nyansera bilden av sig själv, även om nyanseringen i mångt och mycket handlade om att etablera en klassisk amerikansk roll som den coole rapparen som blöder för sina barn. Det gick hem: mjuka Petter välkomnades i stugorna, för att inte tala om av de andra deltagarna i programmet.

Petter tog programmet på allvar. Han föreföll ha förberett sig noga, alla hans versioner av låtar var smarta och genomtänkta. Delvis kanske ett resultat av att han tvangs omtolka alla låtar till rap och därmed blev tvungen att jobba mer än de andra, men han hade kunnat göra det bra mycket sämre än han gjorde.

Och redan efter första eller andra programmet, började Petter spinna. Jag misstänker att antalet följare på hans Twitter-konto @petteralexis hoppade upp bra många snäpp, och via det marknadsförde han sig själv och musiken på flera sätt. Däremot var han återhållsam med pressen, åtminstone kvällspressen.

Det tog inte heller lång tid efter programmet innan Petter släppte alla sina tolkningar på skivan Samlar ut den, som kom i december 2010.

Petters strategi har jag döpt till Proaktiv strategi. Han visste vad han gav sig in på och förberedde sig på olika sätt på detta. Genom programmet skulle han nå helt nya målgrupper och få en hel del tv-tid. Om programmet blev så lyckat som det blev, skulle det också vara ett alldeles utmärkt marknadsföringstillfälle.

 

Tomas DiLeva: Reaktiv strategi

Tomas DiLeva hade nog också tänkt lite före programmet. Kanske – men väldigt kanske – såg han det som en möjligthet att distansera sig lite från bilden som Sveriges rymdkucku nr. 1. Att få se Hr DiLeva utan kaftan var helbrägdagörande, men det blev i slutänden ett experiment som ströps i sin linda. T-shirt och jeans fick, ganska snabbt, åter stryka på foten till förmån för kaftanerna.

Trots det – DiLeva blev ett av de bestående intrycken: han lyckades i alla fall väcka mina sympatier. Killen som alltid gått sin egen väg, trots att det inte alltid varit bekvämt. Och att han kan betrakta sig själv från viss distans var intressant att se.

DiLeva höll sig rätt mycket utanför rampljuset i programmet. Och om han hade tänkt till kring sin medverkan, verkar han inte ha gjort det kring vilka effekter programmet skulle kunna få. Han hade helt enkelt en strategi som jag kallar Reaktiv strategi, eller Jorden anropar Tomas. Den gick ut på ingenting, förrän plötsligt, när programserien var slut, plötsligt dunka Tomas i huvudet och säga att ”du, kanske du borde göra någonting för att utnyttja uppmärksamheten? Va? Va? Va?” Ja, och så va-ade det en rätt bra stund, för under tiden programmet sändes och långt därefter, fanns inte Tomas DiLeva mitt ibland oss.

Några månader senare, när han återvänt, föll ändå slanten ner. Och det blev en skiva. Fast då hade de flesta redan glömt Så mycket bättre.

 

Petra Marklund: Slamkryparen

Petra September Marklund fick sig rollen som vän ung kvinna tilldelad i programshowen. Så blev det, eftersom Lill-Babs redan lagt slag på cool brud-rollen. Sedan 50-talet, typ. Och tydligen fanns det inga andra roller kvar, så kanske var det tur att det inte var fler än två kvinnor inblandade i programmet (resten av det kvinnliga Artistsverige tackade visst nej).

Marklund var lite som Christer Sandelin ett oprövat kort. Medan Sandelin i alla fall är välkänd, var Petra Marklund rätt okänd. Men det verkar ha passat henne bra, med tanke på resultatet. I själva programmet hade Marklund mycket av en biroll – hon var visserligen närvarande nästan hela tiden, men hade inte alls samma typ av huvudroll som Plura, Berghagen med flera.

Men. Vad händer? Petra Marklund visar sig inte bara vara en vän, ung kvinna, utan också mycket begåvad. Och hon har en rejält framgångsrik karriär, tänka sig, fast inte i Sverige. Och alla inblandade i Så mycket bättre blir charmade och/eller överrumplade av hennes begåvning. Liksom svenska folket.

Så, utan att verkligen lyfta ett finger, lyckas Petra September Marklund gå från att vara ett ”Vemsadu?” till att bli den alla vill ha. Genom att vara ödmjuk och jäkligt duktig, hittar hon vägen till den svenska folksjälen och får numera växla spelningarna i USA med dito på svenska konferenshotell. Vilken framgång.

Jag kallar Marklunds strategi för Slamkryparen, vilket ska tolkas som att du finns där och gör ditt jobb utan stora åthävor för att plötsligt upptäckas. Det är en typisk form av content marketing – du bjuder på högkvalitativt innehåll, med resultatet att folk plötsligt börjar vända sig till dig för att få mer av samma vara.

———-

Det är strategierna. Den enda poängen med att ens observera detta, är att det tydliggör mönster som återfinns i hela näringslivet, tycker jag. Petter är ett företag, Sandelin ett annat. Och så vidare.

Både Petter och September har skördat lagrar efter Så mycket bättre, men bara Petter hade verkligen förberett detta. DiLeva försöker, men frågan är hur mycket effekt det är kvar.

Lärdomen? Genom att planera i förväg, kan du maximera dina möjligheter att slå mynt av tillfällen, kanske. Eller?