Jag växte upp med traditionen rimmade julklappar. Hela familjen skrev rim, mer eller mindre grötiga. Efterhand utvecklades olika strategier. Jag och lillebror gick mot det poetiska. Storebror satsade på humor och passade på att häckla resten av familjen med sina ”lustigheter”. Farsan, som alltid varit den som lagt ner mest själ och hjärta i rimmandet, blev klar allt senare med rimmandet, tills dess att tomten fick knacka på bakdörrn först runt tjugoettrycket.
Det var rätt jobbigt ibland att få ihop de där rimmen. Det erkänner jag. Och visst, det blev lite prestige i att lyckas. Långa rim var liksom bättre. Att hålla en röd tråd var också bättre. Långa rim, som dessutom hade en röd tråd och inte ens en enda gång behövde ett väldigt konstig uttal för att funka fanns på toppen av vår parnass. (Tips: finlandssvenska kan göra underverk för svårrimmade verser.)
Men trots det var det en kul jultradition. Om någon drog till med ett enkelt “God Jul Lillebror den här är inte full med snor” nån gång gick det under radarn. Två gånger hade antagligen varit gränsfall – om inte den andra var till storebror, då var det ju ett annat rim förstås.
Jag är övertygad om att de här årliga bataljerna med modersmålet har hjälpt mig att bli en bättre skribent. Jag vill dra det så långt att jag säger att alla som älskar sina barn och vill ge dem en lysande framtid borde julrimma. För julrimmandet är en bra skola.
Den är bra för att du måste utforska språket. Hur lång tid tar det dig till exempel att hitta tre ord som rimmar på ”himmel”? ”Svamp”? ”Renovera”? (Skryt i kommentarsfältet!)
Och hur många synonymer kan du på äta? Käka spisa krubba förtära inta intaga smörja kråset dinera … fler?
Genom att du får utforska språket, får du ett rikare ordförråd. Något du har igen resten av livet.
Bra är det dessutom för att du lär dig en skrivprocess. Av erfarenhet vet jag att de bästa rimmen konstrueras med hjälp av kringkunskap. Ska du rimma till Kerouacs On the Road, underlättar det om du har läst boken åtminstone litegrann, eller Cliff Notes, sett filmen eller har lite koll på beat generation. När du tänker ge en julgran (väldigt spexigt) är det utmärkt att veta lite om massaindustrin, gärdesgårdar eller möjligtvis barrträdssläktets utbredning och variationer.
Därmed lär du dig att tänka innan du skriver och att samla på dig råvaror innan du börjar snida. Något du har igen resten av livet.
Men det är också bra för att det ger dig en känsla för klanger, tempo och pauser. Det utvecklar ditt öra för språkets melodi och rytm. I rimmandet, som genom åren också för dig kommer att gå från det väldigt enkla till det mer avancerade, får du öva din talang till lyrik.
Att kunna skriva med rytm och klang gör det lättare att skriva texter som folk läser och förstår. Något du har igen resten av livet.
Att rimstugan bara pågår under en kort period varje år, men återkommer år efter år efter år, gör den uthärdlig. Just repetitionen är som du vet all kunskaps moder, så genom upprepningen stärker du skrivförmågan löpande.
Till råga på allt ger du dina barn en vacker, trevlig och rolig tradition att ta med sig. Något de kommer att ha igen resten av sina liv.
Lysande!
Jag älskar att rimma och gör det då och då bara för att utmana mig själv. Jobbade igår med något ytterst svårt, insåg jag – att byta en bokstav i en rads nyckelord och få ett bra flyt i en längre text. Resultatet kommer i en blogg nära mig vad det lider …
Rim innebär ofta ordlekande och det är precis vad man som professionell skribent behöver ägna sig åt rätt ofta.
Mitt bloggande är en form av det, att leka av mig efter en dag när corporate policies, en bestämd tonalitet och krav på ditten och datten begränsar utrymmet.
Förvisso är det otroligt kul att utmana det stängda rummet och dekorera det med ord på bästa sätt, men jag tror inte att det hade gått lika bra om jag inte fått leka av mig mellan varven.
Bra idé. När jag var liten brukade pappa rimma ibland. Den stående var olika varianter på “Detta är, du lilla tok, inte vad du tror – en bok”. Vilket vanligtvis var en bok.
=D Jag älskar den typen av humor! Och det var väl alldeles lagom rim, på sitt sätt?
Jag har en vän som skrev en uppsats i Nationalekonomi på rim. Den du!
Modigt – och otroligt ambitiöst! :)
Julrim är bästa skrivskolan! I min familj var alltid rimmen viktigare än klapparna och jag försöker föra traditionen vidare till nästa generation. Ett rim som brukar återkomma är “Kan du inte fatta att detta är en platta?!” – given på LP-tiden, fungerande på CD-tiden, men nu börjar det bli dags att hitta på ett nytt…barnen har litet svårt att relatera till “platta”. Funkade givetvis även om paketet innehöll nåt helt annat! Tack för en bra blogg.
Ah, tidsbundna rim, det har jag inte tänkt på. Men som all annan typ av populärkultur kanske de är bäst när de är tätt knutna till sin samtid … bla bla bla :)
Jag tycker att julklappsutdelning utan rim blir väldigt naket. Så det förhöjer julupplevelsen också.
[…] Rimmad jul – för språkets skull […]