Underliga turer kring kungens hovvanor

5 Nov

Snurret kring kungen fortsätter. Dagens temavariation har åtminstone delvis handlat om hur kungen uppträdde på presskonferensen i går. Kungen visar sig, tio minuter senare ägnar sig medierna åt meta-journalistik och intervjuar pr-konsulter om hur han borde ha gjort eller inte. Suck.

I alla fall: fel gjorde han. Enligt till exempel Paul Ronge i Aftonbladet borde kungen helt ha hållit käft.  Något Ronge kanske borde ha gjort i ett relaterat ärende. ;) Och andra säger liknande saker.

Personligen är jag övertygad om att, oavsett om det var medvetet eller ej, kungen genom att göra helt fel, gjort helt rätt.

Kungens position i samhället är på alla sätt top dog. Karln är i princip orörbar – eller har i alla fall varit det i offentliga sammanhang (tror inte Reinfeldt eller nån annan joker dragit några Örebro-skämt vid valfri Nobelmiddag, till exempel). Han är oftast torr och korrekt – ett bra exempel är väl talet till brudparet på Victorias bröllop i somras – precis som han ska vara. De få gånger han släpper loss blir antingen småskandaler (kungen spelar piano på bordet på Nobel-middagen) som de flesta utanför kvällspressen bara tycker är kul, eller roliga på riktigt (kungen skämtar om Arboga-incidenten i Örebro).

De få gånger då han släppt den torra rollen, verkar det lyckas det med.

Så, vad är då grejen med att stå stakandes och förvirrad och kommentera en bok om sitt eget privatliv som han inte läst inför ett stort pressuppbåd? Är karln korkad? Han borde ju inte kommentera – alls.

Jag tror att han gjort helt rätt – medvetet eller ej. Genom att vara förvirrad och helt lost och sedan få en massa skit för det, lyckas denna top dog plötsligt vända på steken och bli en under dog. En svag person som medierna sparkar på, utan att denne kan försvara sig.

Sånt gillar inte svenska folket. Framför allt inte halva svenska folket, men jag tror att delar av den andra halvan (republikanerna) också faller för dramaturgin. Så kungen vinner. Trots alla pr-experters underkännande. Vilket naturligtvis är ett underkännande för alla pr-experter.

Nu kommer nästa steg i kedjan. Den här artikeln är kanske så konstig som den kan bli. Nu ska alltså tidningarna börja granska de uppgifter de publicerat i några dagar. Så hittills har alltså nyheterna handlat om vad en bok skriver, inte vad kungen har eller inte har gjort? Måhända världens mest omfattande bokrecension, fast utan omdöme om själva boken?

Sedan är det rätt kul att tidningarna, trots ”okej” försäljning och rätt många (är 350 få, många eller massor?) arga mejl, ser stort allmänintresse i det hela: åtminstone alla tydliga tecken tyder ju på något annat.

Jag vet inte jag. På sitt sätt skiter jag fullständigt i kungens privatliv. Samtidigt som jag tycker att han verkar vara rätt svinig, om uppgifterna stämmer. Den som lever får se.

Men att kungen trampat rejält i klaveret – tillåt mig tvivla.