Andra guldkornet från Guldäggsbloggen: som vi väntat
Okej, nu har en lirare slagit till på Guldäggsbloggen igen. Den här gången handlar det inte om sjukt rolig förvirring, utan tvärt om något som är både välskrivet, tänkvärt och – well – nåt att vara stolt över?
Det är nämligen Magnus Jakobsson, reklamskribent på DDB och ordförande för filmjuryn i Guldägget, som ger svar på tal om kritiken mot att hans byrå genom en anställning plötsligt enligt praxis fått för många juryledamöter. Men det är inte debatten i sig, utan hans programförklaring som juryordförande som får mig på fall.
Det är rakt. Det finns en distans till tävlingens betydelse i det stora hela, som ändå inte förminskar den betydelse tävlingen har i det lilla som branschen faktiskt är. Det är ärligt och tydligt.
”Vadå ’stolt’?”
Jo, för en bransch som ofta beskrivs som ytlig, befolkad av människor som ofta beskrivs som antingen debila eller bara intresserade av skor och den senaste blus-trenden, är Jakobssons text ett bevis på den verklighet som oftast är motsatsen.
Läs själv, för sjutton.
I samma härad:
1. Varför orkar någon kritisera DDB för det.
2. Varför orkar någon besvara kritiken.
3. Varför ska man överhuvudtaget läsa Guldäggsbloggen?
Fullt medveten om den trista tonen men jag blev så förskräckligt rädd för att branschen genom Guldäggsbloggens ‘inifrån och ut’ bloggande förstärker precis det du framhåller som omvärldens fördomar (som kanske är sant).
Visst, jag förstår att Magnus vill reda ut ett och ett annat. Men en sån omfattande bloggpost om att juryarbete handlar om att tycka pekar snarare på att det verkar vara det ovanliga. Och jag som trodde det var en självklarhet.
Jag vill inte veta att Magnus tycker att man ska tycka. Varför är Magnus juryordförande. Vad kan vi lära oss av honom. Jag vill veta vad han tycker. Vad är bra film. Hur känner han igen en bra filmidé. Hur tänker han när han skapar. Vem är han?
Tänk om bloggen för några månader skulle höja vår kompetens på något sätt. Få oss att förstå något vi inte förstod. Släppa in oss bakom kulisserna. Släppa in oss i de där smarta människornas hjärna. Få människor som inte är en del av reklambranschen att tänka WOW – den här branchen och människorna som arbetar i den har koll på läget, det är inte bara lekstuga.
Kort och gott en blogg värd att RSS’a – där ligger väl ändå ribban. Och då måste det till något mer än till synes självklara försvarstal.
Texten är skriven för 0,00001% av befolkningen. Men att det “bara” är en text om att man ska tycka är väl kanske inte riktigt sant. Det handlar om att påminna dom som sitter i juryn om vikten av att tycka det man tycker även under extrem press av andras åsikter; åsikter som kanske basuneras ut med bastuba av den allra mörkaste voiceover-rösten i juryn. Den handlar om att få personerna i juryn att vilja våga tycka ÄNNU mer, trots att man bara har en piccolaflöjt till hands själv. Tänk om ingen hade kampanjerat för Obama t ex? Att säga till folk att använda sin röst låter som en självklarhet. Men om ingen belyser självklarheter sker heller ingen förändring.
Sedan att folk undrar varför man ska skriva ditten och datten är väl precis det jag talar om, för att jag kan. Och vill.
Även om det verkar vara helt ointressant för just dig.
@Magnus
Nä, det där var förstås lite förenklat och ja, jag håller med om att man måste belysa självklarheter om och om igen. Men huvudkommentaren låg mer på vad Guldäggsbloggen kan göra för nytta för att det inte ska vara intressant för bara 0,00001% av befolkningen. Å andra sidan är jag fullt medveten om att alla bloggposter inte behöver fokusera på det.
Guldägget är i min mening branschens möjlighet att visa upp det bästa just nu inom reklam och belöna hjärnorna som skapat just den reklamen. Och en blogg med så tunga skribenter skulle enligt min mening kunna skapa ännu mer positivt momentum och det är det jag saknar.
Fortsätt med precis vad du vill. Det ger såklart mer än en välregisserad ‘JA’ kör i det här fallet. Sen håller jag tummarna för andra vinklingar som lyfter bloggen och diskussionen kring reklamens roll i vårt avlånga land till nya höjder.
Ja, men nu var jag tvungen att belysa ett par självklarheter, som sagt.
Inläggets innebörd var inte att vara ett positivt momentum för bloggen.
Det var för att informera om att det är av stor vikt att ge uttryck för det man verkligen tycker i Guldägget. Så att ingen påstår att ett bidrag som i själva verket är rak information saknar ett positivt momentum, till exempel.
Haha….herrejösses. Jag ser fingrarna skriva detta. Hjärnan förstår dock inte varför.
Ha en bra helg.
m
Men är inte det välskrivna inlägget faktiskt en väldigt målande beskrivning av Guldägget som fenomen? Jag tycker nog det.
Jag har för övrigt reggat “Guldgulan.se” om det är någon som vill anordna en tävling som inte bara handlar om bladguldet på skalet, utan om kommunikationens faktiska näringsinnehåll. Stämmer det att man fortfarande inte FÅR redovisa kommunikationens effekt i Guldäggsinlämningen?
2009 blev sociala medier mainstream i branschen, 2010 händer samma sak med sökmarknadsföring, 2011 slår riktig mätning igenom på motsvarande sätt. Därför tror jag att 2011 blir ett utmärkt år för Guldgulan att debutera. Eller vad tror ni?
Ha det fint så tar vi en kaffe snart tycker jag! (Tack för senast Johan).
Johan: Jag håller med dig om Guldäggsbloggen som helhet, det är ett väldigt bra initiativ som helt fallerat. Bortsett från hittills två höjdpunkter, då.
Däremot tycker jag inte att det är fel av Magnus Jakobsson att gå ut och bemöta kritiken som kommer – en kritik som jag också förstår.
Kritiken: Guldägget är viktigt för väldigt många människor i den här branschen. Och det finns goda skäl för det, ett guldäggs värde har beräknats till cirka 100 000 kronor (byråuppgift till mig), vilket är förbannat mycket för en mindre byrå. I tävlingens eftermäle finns alltid – alltid – en massa gnabb och bjäbb om att de borde inte ha vunnit, de röstade fram sig själva och så vidare. Sammantaget ger det goda skäl för människor att reagera mot något de upplever som en orättvisa.
Magnus Jakobssons svar: jo, DDB hade kunnat sitta still i båten och låtsats döva för den kritik de och förbundet får. Det hade varit bekvämt och ett smidigt sätt att hantera det hela. Att Jakobsson väljer att gå ut och bemöta kritiken offentligt tycker jag själv snarare är ett tecken på hederlighet, än att kliva under sin värdighet, om man nu anser att kritiken mot byråns jury-representation är obefogad.
Jury-riktlinjerna: ja, kanske självklarheter. Kanske inte. Jag har själv suttit i juryer och haft åsikter som genomgående inte varit mainstream i jury-gruppen. Till sist börjar det kännas slitsamt att säga emot. Att få argumentera mot tre fyra andra hela tiden. Till sist kände jag att jag inte orkade ta striden varje gång.
Märk väl: jag är inte rädd för att säga emot. Jag har inga problem med att vara ensam mot resten.
Andra har svårare med det. Andra är inte lika vana vid att ha ”fel” åsikt, alternativt är inte lika övertygade om det egna jagets suveränitet.
Jakobssons programförklaring bör kunna fungera som stöd för båda dessa typer av personer.
Walter: jo, kanske. Fast 2011 kommer effekt att få vara med i ägget, om jag inte minns fel. Så kanske blir det lite tufft :)
Då kan de få köpa min URL.
Grymt att effekt kommer få vara med! Det visste jag inte. Det finns hopp. :)
Ha en fin söndagsafton!
Tror inte du ska citera mig på den uppgiften, men visst diskuterades det i höstas enligt typ Resumé eller Dagens Media? Har för mig det.
Alternativt så var det någon som tyckte att det borde diskuteras …
Har kollat snabbt nu, och det ser ut som om jag hade fel: ingen diskussion från förbundets sida om att se över tävlingens bedömningsgrunder. Så behåll domänen :)
Haha. Sagan går vidare för mig då. What’s a rebel without a cause…