Ett hemskt inlägg om en vidrig, vidrig företeelse vid namn kvinnomisshandel
Egentligen borde jag kanske varna för starka bilder i detta inlägg. Istället uppmanar jag dig att titta.
Det finns nämligen en företeelse som medier och samhället i stort ständigt ljuger om. Det är kvinnomisshandel.
Vadå ”ljuger”? Det skrivs väl ändå rätt mycket om kvinnomisshandel, om misshandlare och sånt?
Visst. Men bilderna ljuger. De bilder vi får se i medierna av misshandlade kvinnor är oftast ren och skär lögn. Det är bilder som visar upp en förskönad bild av misshandeln: ren, fri från blod, utan ljud. En lite ledsen tjej. En suddig bild där någon ”slår”, ofta valfri person på redaktionen som ”slår” annan valfri person från samma redaktion.
Så ser inte kvinnomisshandel ut. Inte mansmisshandel heller, för den delen.
Misshandel kan visserligen resultera i några blåmärken och tårar, men i de fallen har offret relativt stor tur. I många, många fall blir resultatet långt mycket värre. Det handlar om stora skador på ansikte och kropp, om trasiga muskler, brosk och skelett. Knäckta käkar. Permanenta ärr och ibland men, nedsatt syn på ögon, kala fläckar på hjässan där hår har slitits loss och aldrig kommit tillbaka, brutna fingrar, brännmärken, utslagna tänder. Du kan själv föreställa dig.
Nedan en bild på ett riktigt misshandelsoffer. Jämför med bilden ovan och skapa din egen uppfattning: förskönande eller realistiskt?
Bakgrunden till den här artikeln är denna i Aftonbladet. Så otroligt jävla dumt.
I samma härad:
