Konsten att döda prestationsångest

26 Oct

Ooops – så sitter man här igen. Med känslan av att det finns så väldigt många bra bloggar därute. Och att jag egentligen borde hålla käft och lämna rummet öppet för dem som är bättre. Prestationsångestens gröna spretlugg kryper sakta upp över skärmens kant.

Men så kommer jag ihåg att jag har bestämt mig för att den här bloggen är för min egen skull. Det är liksom enda sättet att orka blogga, att göra det helt för sin egen skull och inte med några mål om världsherravälde (eller ens ett herravälde över en liten tumdjup vattenpöl på garageuppfarten).

Då blir det plötsligt så skönt. Visst, vem som helst kan fortfarande läsa, och alla de där väldigt bra bloggarna finns kvar och nån dag ska jag samla mig och länka till dem (det är i princip samma som alla andra läser), men det spelar inte så stor roll att du inte är helt omvälvd efter ditt besök här.

Så det är bara att göra det enda som effektivt och snabbt dödar prestationsångesten: gör  det bara.

Det är väl där storheten i Nikes slogan ligger – att den är så förbannat sann.